#0072: Sanatorio de Abona

Gammalt? Ja

Övergivet? Ja

Förfallet? Snarare utrensat

Läs bakgrund och historia nedan.

Eller gå direkt till de 38 bilderna.

Teneriffa. Sol, badstränder, kall öl och sangria. Allt man behöver för en avkopplande semester. Och så lite ruiner också förstås.

Några mil nordost om flygplatsen finns en liten sömnig semesterby där lokalbefolkningen spenderar långsamma dagar i de nybyggda vitkalkade husen. Det händer inte särskilt mycket, och det är väl det som är tanken. Dock finns något som säljbroschyrerna inte talar så högt om... den gamla övergivna spetälskekolonin på höjden brevid.

Bakgrund

Vi börjar från början som vanligt. Tidigare fanns här bosättningar längre upp mot bergen, där möjligheten till färskvatten och växtlighet var större. Ett stenbrott var dåtidens arbetsplats och det fanns en liten hamn där man skeppade sten, bl.a. till de övriga kanariska öarna men även ända bort till Kuba. Kusten är stenig och 1902 byggdes fyren vid Abona för att minska antalet förlisningar.

Spetälska (lepra, Hansens sjukdom) var under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet en stor sjukdom som skördade många offer. Bakterien Mycobacterium leprae som sprider sjukdomen via infektioner identifierades 1873 av av norrmannen Gerhard Henrik Armauer Hansen. Bakterien sprids via inandning och beröring, men inkubationstiden är ofta mycket lång (flera år). Majoriteten av alla människor är faktiskt immuna mot spetälska, men när sjukdomen härjade som värst trodde man att den var både smittsam och obotligt dödlig. De som drabbades placerades därför i isolerade kolonier eller sjukhus. Sveriges enda (?) fanns i Järvsö. Numera (sedan 1930-talet) vet man att spetälska kan botas med långvariga antibiotikakurer. Sjukdomen finns fortfarande kvar idag, med mellan 0,5-1 miljoner insjuknade personer per år, framförallt i de tropiska U-länderna.

Historia

På Teneriffa var spetälska en allvarlig sjukdom runt sekelskiftet 1800/1900. Större delen av befolkningen bodde på den norra sidan av ön, och det byggdes därför en mottagning där. Det var kanske inte så mycket frågan om vård utan snarare hantering av döda kroppar. Denna hantering var väl heller inte så sofistikerad... man dumpade helt sonika kropparna i havet utanför Santa Cruz. Till slut insåg man det olämpliga i detta och byggde ett krematorium. I takt med att mängden sjukdomsfall ökade beslöt man att bygga en hel koloni vid Abona, på öns östra sida, långt ifrån den övriga befolkningen. 1943 (eller 1920, olika uppgifter förekommer) hade man byggt en mängd hus, bl.a. mottagning, administrationsbyggnad, sjukhus, förläggningar och t.o.m. en egen kyrka. Men kolonin kom aldrig till användning eftersom de medicinska framstegen gjorde att spetälskan i princip utrotades samtidigt som kolonin byggdes. Och i sitt halvfärdiga skick blev husen stående...

1978 byggdes den nya flygplatsen (och Abonas fyr ersattes med en ny) och den södra delen av ön fick en tillströmning av turister. De skulle förstås bo någonstans, och man byggde därför en del tillfälliga bostäder på området nedanför kolonin. Denna kåkstad var väl aldrig något särskilt långsiktigt planerat projekt, och 1986 brände man ner alla träkåkar och inledde byggandet av det nya bostadsområdet. 1988 fick man en egen avfart från motorvägen och 1993 asfalterades de lokala gatorna.

Kolonins byggnader stod oanvända ända tills militären började använda dem som förläggning och övningsområde. När detta började vet jag inte riktigt säkert, men förmodligen redan under andra världskriget. Att döma av väggmålningarna i ett av husen så fanns de kvar till åtminstone 1993. Även militären försvann till slut, men husen stod kvar. 2002 köptes tydligen området av en italiensk affärsman som planerade att bygga ett lyxhotell för 3000 gäster, två golfbanor och allt annat som hör till livets nödtorft. Projektet kom aldrig igång eftersom det beslutades om en byggnadsförordning på Teneriffa 2003 där man begränsade storlek och höjd på turismbyggnader på landsbygden, i syfte att skydda landskapet och miljön. Så, husen står där fortfarande...

Dagsläget

Att vandra omkring i det torra, blåsiga och sandiga landskapet kändes nästan som att gå runt i en gammal westernfilm av Sergio Leone. Hade jag mött Clintan bakom ett hörn så hade jag inte blivit förvånad.

Totalt rör det sig om drygt 30 byggnader spridda över ett område som är ca 1 km². Arkitekten som 1941 (?) ritade detta betongmonument över Franco heter Jose Enrique Marrero Regalado. De flesta hus är bostäder, eller ska vi kalla det förläggningar kanske. En korridor med små rum på varje sida. De flesta är "ettor" med ett litet kaklat badrum. Dessutom finns en större central sjukhusbyggnad, administrationsbyggnader, mottagningen, skola, kyrka m.m. Över en av de större entréerna finns fortfarande inskriptionen "Todo por la patria" - allt för folket. Kyrkan är dock det stora utropstecknet som syns från långt håll, t.o.m. när man kör längs motorvägen. Högst upp och i slutet av en av "gatorna" tronar den med korset blickande ut över alla patienter... som aldrig kom dit.

Kamerans räkneverk: DSC_2685

I högtalarna: Men without hats - The safety dance

#0071: Grotesco

Måste bara tipsa om senaste avsnittet av Grotesco. Henrik Dorsin och gänget är ju helt lysande faktiskt.

På fransk restaurang - del 1

På fransk restaurang - del 2

Det är bögarnas fel

Hela avsnittet finns på SVT-play, tillsammans med en massa annat Grotesco-material.

#0070: Gammal och modern inredning

I helgen firade vi E's föräldrars födelsedag (svärföräldrar låter sådär...) med en sväng till stora stadens utkanter. Vi började med att gå en visning på Drottningholms slott:

Efter den överdosen av 1600/1700-talsinredning kontrade vi med motsatsen - ett besök på Ekerö Möbler:

En riktigt kul affär visade det sig. Stor och luftig. Fylld med mängder av moderna, designade snygga möbler. Tyvärr lite för många nollor på prislapparna...

Sen blev det sen lunch på Brostugan, och fika på hemmaplan som avslutning.

Kamerans räkneverk: DSC_2526

Just nu i öronen: Groove Armada - My friend

#0069: HC Sländan ska stängas

Avesta kommun verkar ha beslutat att bergummet ska saneras och stängas. Återstår då bara att se om det faktiskt finns pengar till det...

Artikel i Avesta Tidning

Inga nya bilder...

Ingen musik...

#0068: Selma Spa

Helgen spenderade sambon och jag på Selma Spa (eller Selma Spa+ som det heter numera). Vad + står för vet jag inte riktigt... Hur som helst, det var min present till E på hennes födelsedag. En helg med relax, spa och 5-rättersmiddag med vinprovning.

På kvällen var det en särskild middag, med inbjuden vinproducent från Frankrike. Monsieur Christian Moreau bjöd på 5 olika Chablisviner till lika många maträtter. En riktigt kul tillställning med god mat i små portioner, fantastiska viner i inte alls snåla mängder, och trevligt sällskap.

Det började med lite mingel och vin ute i hotellentrén:

Runt 80 personer var där. Sedan var det bara att sätta sig vid ett av de 12 dukade borden och se vilka man fick till sällskap. Vi blev ett riktigt trevligt gäng på 8 personer av blandade sorter och åldrar. Medan mr Moreau pratade om vingården, druvor och vintillverkning fick vi in ostron och lite mer vin. Sen började själva middagen med två förrätter med skaldjur och hummer, med två nya viner:

Som ett litet mellanstick dök det sedan upp en Gin-och-tonic-granité... frusen GT helt enkelt.

Sen var det dags för huvudrätten, lax inlindad i noriblad med potatis- och pepparrotspuré. Den slank snabbt ner, tillsammans med kvällens toppvin "Domaine Christian Moreau Clos des Hospices" som säljs till restauranger för 600:- per flaska. Vad det kostar att köpa som restauranggäst vill jag inte tänka på. Väldigt gott förstås.

Sen en stunds väntan innan de två desserterna avslutade middagen, återigen med två nya viner:

Fem små rätter under flera timmar gör ju ingen mätt... men som tur var råkade källarmästaren i ett svagt ögonblick lova E att "om du är hungrig så bjuder jag på en räkmacka i baren efteråt", så... kvällen avslutades med en räkmacka!

Sen var man faktiskt ganska nöjd. :-) Tack för det Tobias, en trevlig gest som man minns och uppskattar.

Dagen efter åkte vi hem igen efter lite välbehövlig promenad i det vackra höstvädret i Sunne. Stannade till för en fika vid Skutbergets camping utanför Karlstad med utsikt över Vänern, och det gick t.o.m. att sitta ute i solvärmen.

En helt OK helg med andra ord...

Bildkvaliteten är sådär på kvällsbilderna, men så blir det med kompaktkamera och när fokus ligger mer på att äta och dricka än att ta bra bilder.

Kamerans räkneverk: DSC_2504

Just nu i öronen: Foo Fighters - Times like these

#0067: Måndagsfoto

Jaha, måndag och foto igen. Men nu börjar det bli lite mörkt och kallt på kvällarna. Några bilder på temat "streck":

[gallery link="file" orderby="title"]

Kamerans räkneverk: DSC_2402

Just nu i öronen: Miss Li - I heard of a girl

#0066: E18-loppet

I lördags var det första och enda chansen att se den nya E18-sträckningen väster om Enköping till fots, cykel, inlines eller rullskidor. E18-loppet lockade 2200 deltagare av alla åldrar och sorter. Den 25/10 är det tänkt att vägen ska öppnas för biltrafik.

30 km på cykel blev det för min del, eller rättare sagt 27 km eftersom det var vad den nya sträckan tillät som max. Då åkte vi från ena ändan till den andra och tillbaka igen med ett fikastopp på vägen. 1:40 tog det "bara"... jag hade nog trott att det skulle krävas längre tid. Vinnaren cyklade på 40 minuter (och då hade han ändå cyklat hit från Uppsala innan, och sen tillbaka igen efter loppet!), men jag var inte där för att tävla. Dessutom var jag ju tvungen att stanna till ibland för att ta några bilder!

De tre mest imponerande resultaten var väl annars svärföräldrarna som är 78 och 81 år och som klarade de 3 milen på under 2 timmar, samt den okända kille vi såg som avverkade sträckan på en enhjuling!

Vädret var som synes lite grått men egentligen helt perfekt. Vindstilla, uppehåll och 15 grader. Regnet kom inte förrän cyklingen var avklarad. Värre var det då för stackarna på inlines och rullskidor som fick åka på såpa. Kombinationen av ny asfalt, regn och gummihjul är inte optimal...

Kamerans räkneverk: DSC_2279

Just nu i öronen: Double - The captain of her heart

#0065: Måndagsfoto

Med tema "slitet" resulterade i några bilder:

Kamerans räkneverk: DSC_2261

Just nu i öronen: Povel Ramel - De sista entusiasterna

#0064: Måndagsfoto

Måndag igår, och gissa vad... jo, måndagsfoto igen... som vanligt. Vi blev 5 glada som vandrade iväg i den fina sensommarkvällen, ner mot hamnen för att leta motiv utan egentligt tema. Själv bestämde jag mig för "färg och form" och så här blev det:

Kamerans räkneverk: DSC_2193

Just nu i öronen: Dead Or Alive - You spin me round (like a record)

#0063: Siaröfortet

En dag i veckan var vi på en utflykt till Siaröfortet. En svensk militär utpost i farvattnen utanför Stockholm från 1900-talets början som skulle skyddat oss när ryssen kom. Eller... skulle det? Det var omodernt redan när det stod färdigt.

Kamerans räkneverk: samma som igår

Just nu i öronen: Oasis - Morning glory