Förra helgen var det dags för "Mälaren runt". Om du ser ut som ett frågetecken så är det alltså frågan om en årligen återkommande motorcykelträff/tur som funnits sedan 1986. Starten går i Solna och sen kör runt 15.000 motorcyklar medurs runt Mälaren, med slutmål i Järfälla. Men de flesta stannar nog ändå i Enköping där det hålls traditionsenlig fest hos Strul MC i den gamla folkparken.
Vad har då detta med mig att göra, som ju inte ens har MC-kort? Jag har i.o.f.s. under många år tänkt att det skulle vara kul att skaffa kortet och köpa nån sån där äventyrs/halv-offroad-hoj, men... vi får väl se.
I år passade jag hur som helst på att träna panorering med kameran. En strid ström av motorcyklar i farter runt 50-60 km/h ger ju rätt många tillfällen till övning. Grejen med panorering är att man följer det rörliga motivet (motorcykeln) samtidigt som man tar bilden. Effekten blir att MC'n blir skarp medan bakgrunden blir lite "utsmetad", och lyckas man få till rätt kombination av skärpa och smet så får man en bra fartkänsla i bilden.
Det som skapar effekten av skärpa och oskärpa när man panorerar är slutartiden. Och det är viktigt att välja en lagom slutartid. Är den för kort så fryser man både motiv och bakgrund. Är den för lång så blir allting oskarpt p.g.a. att kameran hinner skaka för mycket.
 |
| 1/2000 sek |
 |
| 1/125 sek |
Första bilden är tagen med 1/2000 sekund slutartid. Alldeles för kort tid, och följden blir att allting i bilden fryses, trots att jag panorerar. Det skulle lika gärna kunna vara en bild av en stillastående motorcykel. Skarpt, visst, men ingen fartkänsla alls.
Andra bilden är tagen med 1/125 sekund. Eftersom jag stod såpass nära vägen (och motivet) blev detta lite för lång slutartid. Mycket fartkänsla med den utdragna bakgrunden, men samtidigt är även motorcykeln rätt oskarp eftersom jag inte lyckats följa den ordentligt under hela exponeringen på 1/125 sekund. Märkligt nog är förarens ansikte skarpt, så han måste ha lyckats vrida huvudet precis så att det passade hur jag rörde kameran.
Så vad är då en lämplig slutartid? Ja, det får man testa sig fram till. Det beror på en massa saker. Avstånd till motivet (jag stod ganska nära). Brännvidd (jag använde ca 90 mm på fullformat). Hur ljust det är. Hur stadig man är på handen. Hur duktig man är på att följa motivet exakt. Hur mycket fartkänsla man vill ha. Och så vidare.
Här är några andra bilder med lite olika slutartider:
 |
| 1/1000 sek |
 |
| 1/500 sek |
 |
| 1/250 sek |
 |
| 1/200 sek |
 |
| 1/200 sek |
 |
| 1/125 sek |
Runt 1/200 gav mig bäst resultat, tycker jag. Kortare tid fryser för mycket, längre tid riskerar för mycket oskärpa på motivet. Å andra sidan: ju mer man tränar och ju fler bilder man tar, desto större chans att få nån som är bra. Av 360 tagna bilder sparade jag till slut 15 som var skapliga. Tur att man fotar digital så att varje bild egentligen inte kostar något.
Kamerans räkneverk: DSC_8954
I högtalarna: The Hives - Tick tick boom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar